Bevittnar vi nu en upprepning av den hyperinflation i priset på baslivsmedel som tvingade hundratals miljoner redan marginaliserade människor ut i akut svält?
De senaste tre månaderna har priset på majsterminer på Chicago Board of Trade stigit med 70 %. I juli köpte hedgefonden Armajor i en enda affär ett parti kakaobönor motsvarande 7 % av världsproduktionen. Detta fick kakaopriset att nå sin högsta nivå på över trettio år. Armajor hade i praktiken lagt under sig hela världsmarknaden för magasinerade kakaobönor. I september öppnade kravallpolis eld mot demonstranter i Maputo i Moçambique som protesterade mot höjda brödpriser. Minst 13 människor dödades. Den 12 oktober presenterade råvaruhandelsjätten och primärförädlaren Cargill en 68-procentig ökning av kvartalsvinsten: ”Vårt resultat är drivet av segmenten för livsmedelsingredienser och handel och förädling av råvaror. Bägge präglas av en ny våg av instabilitet på samtliga jordbruksrelaterade råvarumarknader.” Terminsfonder, rapporterar International Herald Tribune, ”tjänar grova pengar i en tid när aktier går dåligt och avkastningen på obligationer är mager. Fram till och med september i år har investerare plöjt ner 18,3 miljarder USD i råvaruaffärer, jämfört med 11,9 miljarder USD för samma period 2009.” De globala livsmedelspriserna har enligt FAO inte varit så här höga sedan september 2008 – trots att alla prognoser säger att årets spannmålsskörd blir den tredje bästa någonsin.
En ny rapport från FN:s specialrapportör för rätten till mat, Olivier De Schutter, granskar spekulationens betydelse för den tilltagande instabiliteten och hyperinflationen på livsmedelspriserna i ”matpriskrisen” 2007-08. Rapportens slutsats är att bevisen pekar på att ”en väsentligt bidragande orsak var att stora, mäktiga investerare – t ex hedgefonder, pensionsfonder och investeringsbanker – trängde in på de livsmedelsråvarubaserade derivatmarknaderna.” De nya spelarnas storskaliga genombrott på marknaderna blev enligt rapporten ”möjligt tack vare de avregleringar av viktiga råvaruderivatmarknader som inleddes 2000. De här faktorerna är ännu inte föremål för några omfattande åtgärder och såtillvida kan de fortsätta att driva upp priserna långt över de nivåer som kan berättigas av fluktueringar i utbud och efterfrågan. Det krävs därför omedelbara och genomgripande reformer av den bredare globala finanssektorn om en ny matpriskris ska kunna undvikas.”
Rapporten ger en tydlig analys av hur avregleringen av finansmarknaden har skapat en värld där priset på virtuell mat, som handlas med hjälp av kryptiska finansiella instrument, kan tvinga fram prisrörelser på verklig mat och öka världssvälten – som 2008 översteg en miljard människor. Rapporten innehåller konkreta förslag för ny reglering. En utvärdering görs av de eventuella effekterna av den s k Dodd-Frank-lagen för reform av de amerikanska derivatmarknaderna (som genomgår en anståndsperiod och ännu inte har trätt i kraft) och varnar för att länder där andra viktiga finansiella handelscentrum finns ännu inte ens börjat skissa på liknande regelverk.
Rapporten är en kraftfull påminnelse om att stater för att uppfylla sina åtaganden och bidra till att förverkliga medborgarnas rätt till mat måste vidta åtgärder som garanterar att finansmarknaderna inte undergräver den. Specialrapportörens rapport betonar även vikten av att globala livsmedelsreserver återupprättas som ett nödvändigt verktyg för att reducera den marknadsinstabilitet som blåser upp finansbubblor: ”De politiska lösningar som krävs för att förhindra en ny kris måste ta itu med dels de problem som påverkar de grundläggande villkoren för finansmarknaden, dels de förhållanden som tillåter spekulation i viktiga livsmedelsråvaror och därmed förvärrar effekterna av rörelserna i marknadsvillkoren.”
I juni 2008 sa IUL:s generalsekreterare Ron Oswald i ett tal på ett specialmöte om matkrisen på internationella arbetskonferensen hos ILO [1] i Genève att FAO inte tycker ”att spekulation har speciellt mycket att göra med prispressen uppåt – trots att investeringsfonderna satsar hundratals miljarder dollar på högre priser och skapar en bubbla som driver priserna ytterligare i höjden. Det var enbart spekulation som fick priset på risoptioner att stiga med 31 % på några timmar den 31 mars. Detaljhandelspriset följde efter och konsekvenserna kan bli förödande. Som den amerikanska veteodlaren Tom Giessel sa alldeles nyligen: ’Vi förvandlar allt till varor och glömmer bort att det är mat, att det är något som människor måste ha. Vi handlar med liv.’” . Riskkapital och hedgefonder – investerare med fokus på kortsiktig, hög vinst – söker sig nya jaktmarknader bortom optioner, terminer och derivat och satsar nu miljarder på att köpa jordbruksmark, insatsvaror och infrastruktur.
”Krafterna som driver fram svälten är inga naturkrafter,” sa Oswald, ”de är resultatet av människors handlingar. Om världens spannmålslager nu är på upphällningen så beror det på att regeringar systematiskt utsatts för påtryckningar, lobbyverksamhet, utpressning och lurendrejeri för att sälja av dem och på så vis privatisera en viktig mekanism för fördelning av livsmedelstillgångarna. Idag är det företagen som bestämmer över jordens livsmedelstillgångar. Den offentligt finansierade jordbruksforskningen har inte bara ’minskat’ – den har medvetet monterats ner under Världsbankens vakande öga.”
Den analysen får stöd i De Schutters rapport, vars FN-uppdrag resulterat i många praktiskt användbara åtgärdsrekommendationer – värdefulla för både stater och fackföreningar – för att se till att regeringar tar sitt ansvar enligt internationell människorätt och säkrar rätten till mat.
Rapporten Food Commodities Speculation and Food Price Crises (Spekulationen i livsmedelsråvaror och matpriskriser) kan laddas ner på engelska från hemsidan för FN:s specialrapportör för rätten till mat. Klicka här [2].