IUL:s 26:e kongress, som ägde rum i Genève den 15-18 maj kring mottot "Organisera, kämpa och vinn!", var den största och mest representativa kongressen i organisationens historia och präglades av en fantastisk anda av delaktighet, militant engagemang och solidaritet.
393 ombud deltog i kongressen (en ökning från 2007) och alla regioner och branscher hade stark representation.
Kongressens arbete var uppbyggt kring fyra huvudteman och vart och ett av dem avslutades med att en konkret uppsättning mål antogs, vilka kan ligga till grund för medlemmarnas arbete att organisera, kämpa och vinna för att stärka sig själva och IUL. Sessionen "Vi organiserar och vinner kampen mot osäkra jobb" visade i vilken grad IUL:s medlemsförbund betraktar kampen mot den fortsatta spridningen av alla olika former av otrygga jobb som ett av de centrala, för att inte säga det centrala kampområdet för dem själva och för arbetarrörelsen som en helhet.
Kongressen godkände entusiastiskt förslag som gick ut på att stärka IUL:s arbete inom företagen för att systematiskt bekämpa spridningen av otrygga jobb genom att försöka organisera tillfälligt anställda i facket och därmed se till att de också omfattas av kollektivavtal. De fackliga organisationerna måste även – på alla plan – enas mer för att mer effektivt kunna kämpa politiskt mot försök att genom lagstiftning främja spridningen av otrygga anställningsformer och avlägsna existerande skydd. Inlägg och föredragningar från sekretariatet men huvudsakligen från ombuden visade, att förbunden har lyckats organisera och rekrytera för att kompensera förlusten av medlemmar och bygga upp förhandlingsstyrkan genom att omvandla tillfälliga jobb till direkta, fasta anställningar. Inför anstormningen av "engångsjobb" och ökningen av antalet arbetsplatser utan fack konstaterade kongressen att IUL och medlemsförbunden måste ha en effektivare samordning och samtidigt koncentrera insatserna mer.
Att organisera för att förhindra spridningen av otrygga anställningsformer innebär, precis som med alla uppgifter som väntar IUL och medlemsförbunden, att IUL måste organiseras som en effektiv internationell kraft och då i första hand för att utmana de stora transnationella företag där så många av IUL:s medlemmar finns eller måste organiseras. Att organisera både i TNF och i branscherna förutsätter att det finns fullt fungerande, integrerade och militanta organisationer som kan reagera snabbt och effektivt för att försvara medlemmarna och värva nya. Att vinna erkännande och få till stånd samarbete med fler företag ansåg kongressen vara ett avgörande inslag i detta arbete och detsamma gällde för arbetet att stärka kvinnornas representation.
Engagemanget i IUL:s arbete med transnationella företag och den solidariska kulturen belystes också genom det entusiastiska mottagande som kampanjen "Vi är de 53!" fick. Det gällde en kampanj som lanserades på kongressen som försvar av fackmedlemmar som avskedats från Nestlés fabrik i Panjang i Indonesien och den fond som upprättades i samband därmed. Konflikten bilades och alla fackets krav antogs mindre än en vecka efter kongressens slut. Kongressen röstade också för stöd till nya eller pågående organiserings- och solidaritetskampanjer vid ett antal andra företag och i olika branscher världen över.
Organiseringsarbetet inom företag och i branscherna genomförs inte i ett politiskt tomrum och en del av de främsta utmaningar som väntar IUL och fackföreningsrörelsen i allmänhet är i hög grad politiska till sin natur. Många, för att inte säga de flesta, av arbetarrörelsens traditionella bundsförvanter har tagit till sig den nyliberala samsynen och hade spelat en viktig roll när det gällde att genomföra avregleringsprogrammet. De var oförmögna att försvara arbetstagarnas intressen mot de massiva angrepp på levnadsstandarden, offentliga varor och välståndet som utgjorde kärnan i den nya åtstramningspolitiken. Politiken hade privatiserats alltmer och utrymmet för demokratisk medverkan och demokratiska alternativ krympte snabbt allteftersom partierna, både till höger och vänster, bara genomförde beslut som fattats utanför den politiska processen. Att vinna politiskt måste vara ett viktigt led i alla allvarligt menade kampprogram. Det innebar, att man aktivt måste kämpa för att bevara och bygga ut de offentliga tjänsterna och bygga upp nya allianser, t ex med de gräsrotsrörelser som ifrågasatte åtstramningspolitiken och finansvärldens dominans och som hade vuxit fram utanför de traditionella fackliga och politiska ramarna. En speciell paneldiskussion om "arabvåren" med fackliga representanter från Bahrain, Egypten, Tunisien och Algeriet belyste fackets centrala roll som katalysator och garant i den demokratiska kampen. Den framhävde också de talrika utmaningar som fortfarande väntar arbetstagare och demokrater i både Afrika och Mellanöstern liksom, för övrigt, i andra delar av världen.
I en hungerns värld där många av de svältande och undernärda är livsmedelsproducenter och omfattande miljöförstöring och där företagens jakt på resurser innebär ett hot mot hela livsmedelssystemet, måste att organisera och att vinna kampen för rätten till livsmedel och för ett hållbart livsmedelssystem även fortsättningsvis vara en central roll för IUL och dess medlemmar. Värdigt arbete och en skälig lön som man kan leva på är av grundläggande vikt för ett hållbart livsmedelssystem. De fackliga organisationerna kan göra en avgörande insats genom att, bland annat, organisera och kämpa för skälig lön för livsmedelsarbetare, att stärka lantarbetarförbunden, bygga upp facklig kapacitet att organisera för hållbara livsmedelssystem på alla plan, försvara rätten till mat och universell tillgång till dricksvatten och att kämpa för förändringar av lagstiftning och politik för att stärka livsmedelssäkerheten på alla plan.
Hela kongressen präglades av mycket aktivt deltagande från ombudens sida. Den kvinnliga representationen och särskilt antalet kvinnliga ombud med rösträtt hade stigit från 28% på kongressen 2007 till 39,9% på denna kongress, delvis till följd av stadgeändringarna som antogs 2007 som fastslog att den kvinnliga representationen måste uppgå till minst 40%.
Val av styrelse förrättades och ett antal nya ledamöter valdes in. Samtidigt bevarade man kontinuiteten genom att Ron Oswald och Hans-Olof Nilsson enhälligt blev omvalda till generalsekreterare respektive ordförande för IUL.
För mer från kongressen, klicka här [1]