Som svar på polisens brutala våld mot strejkande oljearbetare [1] i staden Zhanaozen i västra Kazakstan för två år sedan krävde demokratiska fackföreningar omedelbart att rättsinstitut skulle skapas som gör det möjligt att öppet uttrycka arbetsmarknadskonflikter och lösa dem med hjälp av representativ demokrati och avtalsförhandlingar. Nu försöker Kazakstans diktator Nursultan Nazarbajev ställa landets fackföreningar under statlig kontroll.
Det förslag till fackföreningslag som nyligen presenterades för parlamentet är i princip identiskt med det utkast som överlämnades till ILO för ”tekniska kommentarer” tidigare i år. Lagförslaget fick kraftig kritik av ILO:s expertkommitté i ett memorandum i juni 2013 för att det var oförenligt med föreningsfrihet. ILO riktade särskild kritik mot de paragrafer i lagen som säger att regionala fack och lokala fackklubbar ska tillhöra och direkt vertikalt underordnas nationella sektorsbaserade förbund. ”Det verkar,” står det i memorandumet, ”som om det är omöjligt att skapa en ’oberoende’ facklig organisation på arbetsplatsnivån utanför denna förutbestämda struktur.” ILO påpekade att lagförslaget ”inför ett fackligt monopol på sektorsnivå, d v s det krävs att ett [sektorsbaserat] förbund ska skapas av åtminstone hälften av samtliga arbetstagare eller organisationer [i sektorn] eller att ett sådant förbund ska ha sina strukturella enheter i över hälften av landets regioner, nationellt viktiga städer samt i huvudstaden”.
Expertkommittén framhöll dessutom att lagförslaget gör det mycket enkelt att förbjuda fackföreningar för offentliganställda och att begränsa fackföreningars rätt att förhandla och strejka.
När försöket att kväva de fria fackföreningarna alltså inte fick ILO:s välsignelse piffade Nazarbajevs regering upp lagförslaget lite grann och har nu återkommit med en lag som innehåller just de paragrafer som ILO var kritiska emot.
Kazakstans demokratiska fackföreningsrörelse – inklusive IUL-anslutna jordbruksindustriarbetarförbundet i Alma-Ata (AAIWU), Kazakstans fria fackliga konfederation (CFTUK) och Kazakstans arbetstagarkonfederation (CLK). De har uppmanat regeringen att ändra lagen och föreslagit ändringar som är baserade på kritiken från ILO. De kräver att arbetsrätten skrivs om så att den skyddar arbetstagarnas demokratiska och medborgerliga rättigheter och uppmuntrar utvecklingen av fackföreningar som kan leva upp till de demokratiska förhoppningarna hos landets arbetstagare.
Ödet för dem som fängslades efter strejken i Zhanaozen visar hur beslutsamt arbetstagarna i landet kämpar för sina rättigheter och hur stark motståndaren är. Deras kamp behöver kontinuerligt internationellt stöd.