Ledningen på Nestlés jättelika mejerifabrik i Kabirwala i Pakistan – en toppmodern anläggning med feodal syn på de anställda – tycker att facket begår ett brott när det kämpar för de hundratals inhyrda arbetarnas rättigheter på fabriken.
För att hämnas mot den inhyrda personal som slåss för sina rättigheter sa ledningen upp sammanlagt 250 inhyrda arbetare i slutet av september. 107 av dem är fortfarande uppsagda. Arbetare som protesterar mot sin situation har angripits med våld och 80 inhyrda arbetare hotas nu av åtal för att de värnat sin lagstadgade rätt till direkt, fast anställning – och det gör även fackföreningens ordförande Mohammad Hussein Bhatti.
Nestléledningen har aldrig gillat Bhatti, som jobbat på fabriken sedan 1997 utan minsta anmärkning – tills han lät sig väljas till fackföreningens ordförande 2006. Företagsledningen satte hela tiden käppar i hjulet och förfalskade namnunderskrifter på stämningsansökningar, bröt mot flera domstolsbeslut, försökte ogiltigförklara valresultatet och sparkade Bhatti, när allt annat misslyckats. Han återanställdes efter ett domstolsbeslut och har suttit kvar som ordförande för Kabirwala-fabrikens fackförening.
Men läget förvärrades ytterligare i september 2010 när facket på ett stormöte röstade ja till att låta inhyrda arbetare ansöka om medlemskap och lämnade in stadgeändringen för myndigheternas godkännande. I december godkände myndigheterna fackföreningens nya stadgar. I februari 2011 började fackföreningen hjälpa hundratals av de inhyrda arbetarna på fabriken att få fast anställning genom att anmäla fall efter fall till arbetsdomstolen. Enligt pakistansk lag har man rätt till fast direkt anställning när man jobbat i nio månader på en arbetsplats.
I inlagorna till domstolen påpekas att arbetarna formellt sett är anställda av entreprenören M. Ramzan and Sons men att pengarna till deras löner kommer från Nestlé i ett arrangemang som Nestlé Pakistan skräddarsytt för att smita undan från skatter och annat ansvar . Arbetarna anställs dag för dag och får bara betalt när det finns arbetsuppgifter. De har sämre lön och begränsade förmåner än fabrikens fast anställda.
I 31 inlagor som lämnats till AD med hjälp av fackföreningen ansöker 199 arbetare om fast anställning 8 februari. Samma dag förbjöd domstolen företaget att ändra den inhyrda personalens anställningsform innan dom fallit – och gjorde det alltså omöjligt för Nestlé att hämnas genom att säga upp dem. I maj anhöll en andra grupp med 58 arbetare hos arbetsdomstolen om ändring av deras anställningsform. Återigen förbjöd domstolen företaget att ändra anställningsform innan dom genom att till exempel avskeda arbetarna.
Det gillade inte Nestlé. Och det gjorde inte entreprenörerna heller. Så i maj vände sig Nestlé och entreprenörerna gemensamt till domstolen och begärde att förbudet mot bland annat uppsägning skulle hävas. Deras begäran avslogs. Trots det avskedades 35 arbetare 9 juni – av Nestlés ledning. När arbetarna demonstrerade mot de olagliga uppsägningarna angreps de med våld.
Den 27 juli beordrade arbetsdomstolen att de 35 arbetarna skulle återanställas. Företagsledningen struntade i domstolsutslaget och började säga upp sammanlagt 250 inhyrda arbetare. 107 av dem är fortfarande uppsagda.
Polisen arresterade fackets ordförande Bhatti på falska grunder 29 september (se nedan). När arbetarna demonstrerade till stöd för honom utfärdade polisen arresteringsorder mot 80 personer och 120 ej namngivna för att de blockerat vägen med sin protestaktion. Polisen gjorde razzior mot arbetarnas hem mitt i natten och grep många och kvarhöll dem tills de betalat drygt 500 USD i borgen.
Över 80 arbetare och fackets ordförande är idag fria mot borgen. Den 10 oktober avstängdes Bhatti från jobbet och han har fortsatt vara avstängd sedan dess. Han får inte komma in i fabriken.
Muhammad Ashfaq Butt – som jobbat som inhyrd på fabriken i Kabirwala i fem år – berättar om arbetarnas kamp för sina rättigheter och det våldsamma motstånd de mött:
”Jag började på Nestlé som biträde och efter två år befordrades jag till maskinoperatör. Som inhyrda beordrades vi till övertidsarbete när det behövdes men fick aldrig betalt för det. När vi frågade om övertidsersättningen – eller sa att vi inte ville arbeta övertid gratis – hotade man oss med uppsägning. Entreprenören levererade så många arbetare att det var nästan omöjligt att komma upp i 26 arbetsdagar på en månad. Hela systemet är fullt av mutor och korruption.
Jag bidrog aktivt till att fackföreningen ändrade stadgarna och gjorde det möjligt för oss att gå med i september 2010. På den tiden förhandlade fackföreningen om sin kravlista. Den 14 oktober sa den skiftansvariga åt mig att jag inte skulle bli insläppt genom fabriksgrindarna nästa dag eftersom jag var aktiv i facket och retade upp arbetarna. I november vände jag mig till arbetsdomstolen och återanställdes med full retroaktiv lön. När jag kom till fabriken möttes jag av personalchefen vid grindarna. Han struntade i domstolsbeslutet och sa att jag inte jobbade på fabriken. Företagsledningen överklagade återanställningsbeslutet. Och sedan dess har ärendet valsat runt i domstolen, för varje gång som ledningen beordrats återanställa mig har de vägrat.
Under den här perioden har jag hotats av polisen, torpeder och cheferna. Polisen kontaktade min familj och släkt och hotade dem också. Företagsledningen har hittat på flera falska åtal mot mig så att polisen skulle kunna trakassera mig. Den 5 september var jag på väg hem på min motorcykel när tre personer förföljde mig och tog alla mina rättegångshandlingar, stal min mobil, plånbok och motorcykel. Innan de försvann sa de åt mig att hålla mig borta från Nestléfabriken och lägga ner mina rättsprocesser.
Den 24 september stämde jag personalchefen för domstolstrots eftersom han inte återanställt mig. Den 26 september fick jag rätt i överrätten och personalchefen beordrades anföra sakskäl. Men nästa dag kallade han in några arbetare på sitt kontor och påstod sedan att de attackerat honom och polisanmälde dem – och i polisanmälan stod det att jag och fackklubbens ordförande hade en koppling till det inträffade. Polisen tog också med mitt namn i en anmälan mot över 80 arbetare 29 september. Jag greps 1 oktober och satt 16 dagar i fängelse, tills jag kunde betala borgen.
Företagsledningen har anmält mig till polisen fyra gånger och jag är fri mot borgen i alla fyra fall. Ledningen gör vad de kan för att jag inte ska beviljas borgen, för de vill inte se mig i närheten av fabriken.”
”Good Food, Good Life”? Knappast om man jobbar på Nestléfabriken i Kabirwala och värnar sina rättigheter. Stoppa Nespressure mot mejeriarbetarna i Pakistan!
Klicka här och skicka ett protestbrev till Nestlé [1] och kräv att de slutar behandla de inhyrda arbetarna som brottslingar när de slåss för sina rättigheter. Koncernledningen i Vevey måste genast vidta åtgärder för att se till att alla åtalspunkter mot de inhyrda arbetarna i Kabirwala rivs upp och alla som sparkats återanställs som fast anställda direkt hos företaget, i enlighet med lagen. Åtalspunkterna mot fackföreningens ordförande Bhatti måste rivas upp och företagsledningen sluta lägga sig i fackets angelägenheter.